LAÇÎN

KURDISTAN A QEFQAZÊ

Home  |  Destpêk  |  Ana Sayfa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


RÖDA KURDISTAN
REPUBLIKEN LACHIN
1923-1930

 

Dagen den 2:a Kurdistan Republiken Lachin proklameras av Vakil Mustavev
och hans kamrater.. I bilden Vakil Mustafaev och Karlene Chachan



Två år efter Sovjetunionens fall 1991 fördrevs de kaukasiska kurderna bort från sina hem av armenier och azerbadjanerna..

Många kurdiska städer tömdes på sin befolkning, tiotusentals människor mördades.. Det var en etnisk rensning, ett folkmord som armenierna gjorde sig skylldiga til!

Utan att tänka på att deras eget folk hade också råkat ut för ett sådant fasansfullt öde begick armenierna kallblodigt samma hemska brott.

Kurderna fördrevs från sina egna hem för att de saknar en stat, en egen stat som kan skydda dem och deras land Kurdistan mot invasion och folkmord.

Den Röda Kurdistan Republiken Lachin:

I kaukasiska Kurdistan ropades en oberoende kurdisk stat under namnet Röda Kurdistan 1923 och levde 7 år tills den störtades av Stalin 1930.

Efter Sovjetunionens fall 1991 försökte de kaukasiska kurderna att skapa en egen stat en gång till under namnet Kurdistan Republiken Lachin då attackerades de av både Armenien och Azerbadjan. Kurdistan Republiken Lachins grundare och ledare Vakil Mustafaev lever idag i exil i Italien.

Kurder har inte kommit från någonstans till detta området om någon undrar över det. Historien berättar för oss att de första kurdiska imperierna bildades här i Kaukasus. Många kurdiska små och stora furstendömen och imperier har bildats genom årtusenden just i denna geografi.

Det äldsta kända kurdiska imperiet gutierna (2200 fKr) bildades i Kaukasien och huvudstaden var Ganja som numera är under azerbadjansk styre.

Detta område är en del av Kurdistan, en väsentlig del av Kurdistan.

Kurdistan är förresten som många kurder inte vet det än, inte delats till fyra delar utan det delades tyvärr till fem delar! I denna del som också kallas för kaukasiska Kurdistan har kurderna alltid levt och bott där och fortfarande lever där.

Kurdistan delades för första gången mellan de persiska och ottomanska imperierna 1631, det så kallade Kasr-i Shirin avtalet, den andra gången mellan Persien och Ryssland 1828, den så kallade Turkman Chair avtalet och den tredje gången med aktiv ledning av England och Frankrike och Tyskland mellan de nyskapade, konstgjorda nationerna Turkiet, Irak och Syrien 1923. Det vill säga kurdernas land har delats tre gånger och till fem delar!

Kriget i Kaukasus som är mellan Armenien och Azerbadjan 1991 handlar just om att vem som ska göra anspråk över dessa kurdiska områden som egentligen heter Lachin men är mera känd under det azerbadjanska namnet Karabagh.

Den 17 maj 1991 attackerade den armeniska armén Lachins alla städer och dödade tusentals civila kurder. Närmare 500 tusen kurder fördrevs från kaukasiska Kurdistan Lachin.

I denna bild ser man en del av de fördrivna kurder som måste fly från den armeniska armén genom höga kaukasiska bergspassen för att kunna rädda sina liv.

När turkarna hade massakrerat armenierna hade många kurder gömt undan armenierna från en säker död. Men nu jagas de av själva armenierna.

 

Enligt folkräkningen som genomfördes 1926 var %72 av 51 tusen människor som bodde i denna region kurder %26 azerier och %0,7 armenier.



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Laçîn'den Şûşa'ya giden yol

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

This is remnants of a Kurdish city in Kurdistan of Transcaucasus: called Kelbajar. The Armenian state destroyed the city and killed 400 thousand of inhabitants (Kurds) in 1991.
BACKGRAOUND HISTORY: In July 16th,1923 a new Kurdish Soviet Republic was built, called Red Kurdistan (LACHIN) in the same geography. But Stalin didn't accept it and the republic couldn't survive and short later it was annexed by the Armenian Soviet Republic.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Armenian State massacred and deported Kurds from Kurdistan Lachin, 1991

 

 

 

 

 

 

 

 

Kurdistana Sor Lachin.. Ew roja ku dewleta Ermenistanê kurda qir û nefî kir: 17-5-1991

Två år efter Sovjetunionens fall de 17 maj 1991 fördrevs de kaukasiska kurderna i Lachin bort från sina hem av armenier och azerbadjaner.

Från alla de lachinska kurdiska städer fördrevs den kurdiska befolkningen och tusentals människor mördades.. Det var en etnisk rensning, ett folkmord som armenierna gjorde sig skylldiga till.

Utan att tänka på att deras eget folk hade också råkat ut för ett sådant fasansfullt öde begick armenierna kallblodigt samma hemska brott.

Kurderna fördrevs från sina egna hem för att de saknar en egen stat som kan skydda dem och deras land Kurdistan mot invasion och folkmord. Det är viktigt i sammanhanget att påpeka att kurderna i Lachin är en ursprunglig etnisk befolkning som har alltid funnits i Lachin. De har inte kommit från någon annanstans dit. Kurdernas kända äldsta imperium gutierna bildades här 2700 f Kr, Huvudstaden heter Gandja och är nu annekterat av Azerbadjan.



Den Röda Kurdistan Republiken Lachin:


I kaukasiska Kurdistan ropades en oberoende kurdisk stat under namnet Röda Kurdistan 1923, men den störtades senare 1930 av Stalin. 

Efter Sovjetunionens fall 1991 försökte de kaukasiska kurderna att återskapa en egen stat under namnet Kurdistan Republiken Lachin då attackerades de av både Armenien och Azerbadjan. Kurdistan Republiken Lachins grundare och ledare Vakil Mustafaev lever idag i exil i Italien.

Kurder har inte kommit till detta området från någon annanstans om någon undrar över det. Historien berättar för oss att de första kurdiska imperierna bildades här i Kaukasus. Många kurdiska små och stora furstendömen och imperier har bildats genom årtusenden just i denna historiska kurdiska geografi.

Det äldsta kända kurdiska imperiet gutierna (2700 fKr) bildades i Kaukasien och huvudstaden var Gandja som numera är under azerbadjansk styre. 

Detta område är också en del av Kurdistan, en väsentlig del av Kurdistan.

Kurdistan är förresten som många kurder inte vet än, inte delades till fyra delar utan det delades tyvärr till fem delar! I denna del som också kallas för kaukasiska Kurdistan har kurderna alltid levt och bott där och fortfarande lever där.

Kurdistan delades för första gången mellan de persiska och ottomanska imperierna 1631 med det så kallade Kasri Shirin föredraget mellan ottomanerna och Iran. Den andra gången mellan Persien och Ryssland 1828 med det så kallade Turkmanchayir föredraget mellan Iran och Ryssland och den tredje gången med aktiv ledning av England och Frankrike mellan de nyskapade och konstgjorda nationerna Turkiet, Irak och Syrien 1923. Det vill säga kurdernas land har delats tre gånger och till fem delar! 

Kriget i Kaukasus som är mellan Armenien och Azerbadjan handlar just om att vem som ska göra anspråk över dessa kurdiska områden som egentligen heter Lachin.

Den 17 maj 1991 attackerade den armeniska armén Lachins alla städer och dödade tusentals civila kurder. Närmare 500 tusen kurder fördrevs från kaukasiska Kurdistan Lachin. 

I denna bild ser man en del av de fördrivna kurder som måste fly från den armeniska armén genom höga kaukasiska bergspassen för att kunna rädda sina liv. 

När turkarna hade massakrerat armenierna hade många kurder gömt undan armenierna från en säker död. Men nu jagas kurderna av själva armenierna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Mayıs, 1991

Ermenistan devleti, Kızıl Kürdistan’ı işgal etti. İşgal sonucunda BM raporlarına göre 15.000 kürd hayatını kaybetti.
Sürgün edilen kürdler, Azerbaycan’a yerleşti. Yıkımın en büyüğü kürd şehri Laçin’de meydana geldi...

Avrupa İnsan Hakları Mahlemesi - AİHM, 2015 yılında Ermenistan’ı mahkum etti..

 

 

 

 

 

 

 

Şamîl Esgerov (1928-2005) desrê dide salmezinên welatê kurdan Laçînê

 

 

 

 

 

 

Kurdistana Sor (bi rûsî: Krasniy Kurdistan; bi azerî:
Qizil Kürdistan) otonomiya kurdên YKSS'ê ku di nava
salên 1923 ta 1929'an berdewam kiribû.
Kurdistana Sor projeyeka Lenîn bû ku Lenîn berî
mirina xwe ew pêk anî.



Ji bo kurdên di nava
Azerbeycan û Ermenistanê de dijîn, herêmeke
serbixwe ava kir. Lenîn alîkariya neteweyên kêmnifûs
dikir ku di bin şovenîzma neteweyên zêdenifûs de
neyên bişaftin û li wan pêkutî neyê kirin. Ew cihên
ku kurd lê dijiyan, ji xwe cih û warê kurdan bû, ku
ne bi koçberî hatibûn wir. Bajarên Laçîn, Qûbadlî,
Kelbajar û hwd parçeyeke ji axa Kurdistanê bûn.
Hin agahiyên derbarê Kurdistana Sor Biguherîne.



Paytext: Laçîn Zimanê fermî: kurdî (zaraveyê kurmancî)
Kurdistana Sor (ango bi tîpên kîrîlî: ) ji aliyê Josef Stalin ve li ser
daxwaza Tirkiye û Îranê hat hilweşandin û kurdên
herêmê yên ku dewleta xwe diparastin hatn kuştin an
dûrxistin.


Di sala 1992'î de bi pêşengiya Wekîl
Mustafayev
dest bi ji nû ve avakirina otonomiyê,
xebatên girîng kirin. Mixabin di nava kurdên
YKSS'ê de hevgirtinek baş ava nebû.
Dewleta Ermenistanê piştî hilweşîna YKSS'ê
polîtîkaya xwe ya kurd guhert û hebûna kurdan
li Ermenistanê înkar kir. Kurdên li Ermenistanê
piranî êzdî ne û Ermenistan dibêje "Êzdî hene li
welatê me lê ew ne kurd in. Êzdî bi eslê xwe ereb in û
kurd jî dijminê me û êzîdiyan in, wan em
qir kirine". Hin şêx û mezinên
kurdan (êzdî û misilman) jî bi viya dixapin û ji doza
Kurdistana Sor vedigerin. Kurdên Azerbaycanê jî
piranî misilman in û wan jî bi heman siyasetê
Azerbeycan dixwaze bixapîne.


Doza ku Mustafayev û ronakbîrên kurdan
destpêkiribû, di serî de ji nebûna yekitiyê û paşê
jî bi pêkutiyên Rûsya, Tirkiye, Îran, Azerbaycan û
Ermenistan'ê têkdiçe. Mustafayev ji destê
artêşa Azerbaycanê û peyayên kujer ên Tirkiyeyê
difilite û wekî penaber xwe digihîne Îtalya'yê.
Niha kurdên Sovyetistan'ê (YKSS) di bin zilma gelên
serdest de ne. Li Azerbaycan'ê nasnameya kurd êdî
tê înkarkirin û dixwazin kurd ji Azerbaycanê
derkevin. Dîsa Ermenistan jî heman polîtîkayê
dimeşîne. Kurdên Kurdistana Sor koçberê nava
Rûsya û welatên rojava yên Ewrûpa'yê dibin û di
rewşeke kambax de dijîn.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Kelbajar ve Mirov Dağı katliamları ve kürt tehciriyle eşzamanlı olarak Cumhurbaşkanı Süleyman Demirel'in temsilcisi olarak
Ermenistan'a giden Türkeş'in Erivan'da çekilmiş bir fotografı.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Zengezor gibi kürd şehirleri ermeni ve azerilerce işgal ve istila edilip 10 binlerce kürd katledilmiş 100 binlerce kürd çocuklarının canını zor kurtarmak için kaçmak zorunda kalmışlardır.

Ermeniler kürdleri katlettiğinde azeriler, azeriler kürdleri katlettiklerinde ermeniler, katliam var diyerek kürdün kani uzerinden ajitasyon yapmaktadirlar. Ve şu an Kürd Ülkesi Kurdistana Sor Ermenistan ve Azarbaycan tarafindan ikiye bölünmüştür.

Kürd aydınları yanıbaşında hemde yaşadığı çagdaki acıları görmezden gelip 100 yıl öncesine gidip misyoner edasıyla makaleler yazmaktadırlar

Gava Ermenîstan, li sala 1991ê serxwebûna xwe bi dest xist, karê wî yê yekemîn,wêrankirina van bajarên kurdan;
Laçîn,
Kelbecer,
Zengîlan,
Elegêz,
Kubatlî,
Cebraîl,
Zengezor
bû.

150 hezar kurd qetil kir û bi sedhezaran kurdan kir penaber û navê bajarên kurdan guherand, navên bi ermenîkî/ li bajarên kurdan kir.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dr Mehrdad Izady, Kürtler

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KÜRDLERDE ERMENİ DÜŞMANLIĞI HİÇ OLMAMIŞTIR
AMA ERMENİLER KÜRD DÜŞMANLIĞI YAPMIŞTIR
VE HALA YAPMAKLA DA MEŞGULDÜRLER DE

Örneğin, Zeytûn'da (Akçadağ, 1850) ve Bitlis'te (1918) kürd güçlerini yenemeyen osmanlı ordusuna
yardım ederek kürd direnişlerinin kırılmasını sağlamışlardır.
Bu dönemlerdeki katliamlarda büyük kürd katliamları yapmışlardır.
En son Laçin'de 500 bin sivil kürdü kırıp sürgün etmişlerdir.
Bunlara paralell olarak Ermenistan devleti, 'zazalar kürd değil', 'Êzidiler kürd değil' şeklinde
gizli devlet faaliyetleri kampanyaları başlatarak, kürd dil, edebiyatını talan etme çalışmalarıyla
birlikte kürdleri arasında nifak tohumları ekme faaliyetleri sürdürmektedirler.

 

Kürd-Ermeni ilişkilerine baktığımız zaman binlerce yıldan beri birlikte/yanyana yaşıyorlar. Araplar ve Türkler sonradan geldiler. Kürdlerin Arap ve Türklere karşı sayısız STRANLARI ve ATASÖZLERİ var.. Ermenilere karşı stran bulmak çok zor!! Haci Musa Bey Ermeni kızı Gulizar‘ı kaçırdığı zaman, Kürd dengbejleri Gule‘den yana tavır alırlar:

Vayê vayê vayê vayê/
Berf dibarê tevili bayê
Hacı Musa min ne kuje, ez guneh me
Tu Kurmancî, ez Fileme
Ez aşiqê dînê xwe me
Ti serê min kurkî bi guzana
Goştê min bidî ber kelpetana
Ez serê xwe nadeynim ser balgiha mêrê misilmana!!!!

Kürdler, sözlü edebiyat alanında dünyanın en ender zengin halklarınndan biri olmasına rağmen.... Ermeni, Keldani karşıtlığı yok!!

Aso Zagrosi

 

 

 

 

 

 

 

Ortaçağ’da bir Kürt medeniyeti: Şeddadiler

 

Uzun yıllar Şeddadilerin hakimiyeti altında olan Azerbaycan'ın şimdi igal ettiği büyük kent Gence

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VAKÎL MUSTAFAEV


KURDISH CITIES




 


Foundation For Kurdish Library & Museum