Historiska Kurdistan:
Civilisationens Grogrund

 

Home  |  Destpêk  |  Ana Sayfa



Europeisk urbonde från Kurdistan?

Så här kan Europas första bönder ha sett ut. En konstnärlig tolkning, baserad på arkeologiskt tolkning

För ungefär sex tusen år sedan vandrade de första bönderna in till nuvarande Sverige. Jägarna som redan bodde här trängdes tillbaka.
Dagens svenskar härstammar från bönderna snarare än från jägarna.




Dna-analyser visar att Europas första bönder kom från historiska Kurdistan (den Kurdistan delen som är ockuperat av Turkiet) Grönt visar närmast släktskap, orange mest avlägset släktskap.

 

I över hundra år har arkeologer grälat om hur jordbruket introducerades i Europa. Frågan har gällt om de befintliga jägarna omskolade sig till bönder eller om själva människorna byttes ut.

Nu börjar svaren komma, tack vare ny dna-teknik. Ungefär så här bör det ha gått till:

För drygt femtio tusen år sedan började människor som vi kan kal-la Ursulas folk att röra sig från Mellanöstern mot de isfria områdena runt Medelhavet.

Några av de, särskilt de som härstammade från Ursulas systerdotter Ulrika, fortsatte sedan norrut i takt med att inlandsisen smälte.

För ungefär tio tusen år sedan hade de första hunnit fram till nuvarande Sverige. Där förde Ursulas och Ulrikas ättlingar ett rörligt liv längs kusterna. De jagade och samlade nötter, bär och andra växter.

Plötsligt en dag för ungefär sex tusen år sedan dök det upp människor med helt andra levnadsvanor. Vi kan kalla dem för Helenas folk. De tillverkade lerkrukor som var trattformade upptill, byggde gravar av stora stenar till sina döda och stannade längre på varje plats.

Den största skillnaden var att Helenas folk kunde konsten att tämja djur och växter. De höll sig med getter och kor som de mjölkade och de sådde korn, vete och andra grödor.

I över tusen år bodde Ursulas/Ulrikas folk och Helenas folk pa­rallellt i nuvarande Sverige och övriga Nordeuropa. Men Helenas folk klarade sig bättre. Jordbruket gav en fördel: de hade mer och jämnare tillgång på mat.

Sakta men obevekligt trängdes Ursulas/Ulrikas folk tillbaka. Deras sista utpost var nuvarande Lettland och Litauen. Där är deras speciella kombination av dna vanligast i dag.

–?Den rimligaste tolkningen är att de här grupperna fanns i hela Nordeuropa tidigare, men att de ersattes i högre grad i Skandinavien än i Baltikum, säger Anders Götherström.

Han är docent i evolutionsgenetik vid Uppsala universitet och har i många år arbetat med dna från arkeologiska utgrävningar.

För ett år sedan publicerade Anders Götherström och hans medarbetare en dna-analys av nitton stenåldersjägare från Gotland och tre stenåldersbönder från Gökhem i Västergötland.

Resultaten visade tydligt att den tidens jägare inte är särskilt nära släkt med merparten av dagens svenskar. Inte heller med dagens samer.

–?När vi startade undersökning­en trodde vi att vi skulle hitta ­större likheter mellan den här jä-­gar­gruppen och moderna samer. Men det gjorde vi inte alls. Tvärtom, säger Anders Götherström.

För någon vecka sedan publicerade en internationell forskargrupp nya uppgifter om Helenas folk – Europas första bönder. Uppgifterna baseras framför allt på dna från stenåldersgravar i Tyskland. Wolfgang Haak och hans medarbetare har också samkört sina analyser med stora databaser över nu levande européers dna.

Resultaten visar att Europas första bönder hade sitt ursprung i nuvarande Turkiet, i den del som kallas för Anatolien. Där har människor brukat jorden och hållit husdjur i åtminstone tio tusen år. En av dem var kvinnan som vi kallar Helena.

För ungefär 8.000 år sedan hade några av hennes ättlingar hunnit förflytta sig till nuvarande Ungern.

Därifrån spred de på några få hundra år ända till Paris i väster och Ukraina i öster, och så småningom även norrut.

Namnen ”Ursula”, ”Ulrika” och ”Helena” kommer från den brittiske genetikern Bryan Sykes. De är ett förenklat och populariserat sätt att förklara hur genetikerna nystar upp människans förhistoria. Ursula är det populära namnet på det som genetikerna kallar haplogrupp U5, Ulrika står för U4 och Helena för haplogruppen H.

Det är ingen tillfällighet att alla tre namnen är kvinnonamn. Hittills har genetikerna som arbetar med arkeologiskt material varit hänvisade till dna från så kallade mitokondrier.

Sådant dna är lättare att undersöka, men resultatet blir lite begränsat eftersom mitokondrier bara ärvs på mödernet. Det avslöjar var din mormormorsmormors mor och hennes anmödrar kom ifrån, men ingenting annat.

Anders Götherström och hans medarbetare har nytt och ännu opublicerat material som baseras på mitokondrie-dna från betydligt fler boplatser än Gotland och Gökhem.

Denna större undersökning bekräftar bilden att den ursprungliga jägarbefolkningen i Sverige byttes ut när bönderna kom, och att moderna svenskar i högre grad härstammar från bönder som en gång vandrade in från trakter som i dag ligger i Turkiet. Forskargruppen har också börjat ta fram den fullständiga dna-sekvensen från några av människorna i stenåldersgravarna.

Det är tekniskt en mycket större utmaning än mitokondrier. Det kräver nya och mycket dyra dna-maskiner. Men resultaten blir desto säkrare och mer övertygande.

Anders Götherström avslöjar inte vad de nya och fullständiga dna-sekvenserna berättar.

När de kommer kan vi hoppas på en mer förfinad bild av vår regions tidigaste historia. Men redan nu står det klart att omkring hälften av dagens svenskar härstammar från Bonde-Helena från Anatolien, men ytterst få från jägarkvinnan Ulrika.

 

 



Genom tekniskt avancerade dna-analyser av flera tusen år gamla benfynd - som den här kvinnan från ett jägarsamhälle i Ajvide på Gotland 2700 fKr - har forskare kommit fram till att dagens svenskar i högre grad härstammar från invandrade bönder än från jägarna

 

 

Karin Bojs

karin.bojs@ dn.se

Illustration: Karol Schauer / Foto: Göran Burenhult
DN 21-11-2010


 

 

De första svenskarna

För omkring 11 000 år sedan drar några människor upp en skinnkanot på stranden.

När de slår läger för kvällen väntar en chock: Plötsligt stöter de ihop med vilt främmande jägare som inte alls liknar dem. Medan de själva är mörkhyade och blåögda, har nykomlingarna ljus hud och bruna ögon.

Så skulle det ha kunnat gå till när Skandinavien fick Europas mest blandade befolkning på stenåldern.

 

 

 

 

 

 

 

Serien ”De första svenskarna” börjar sändas onsdag 20/2 kl 21.00 i SVT 1 och i SVT Play.

Det är modern dna-teknik som har gett forskarna en ny bild av hur Sverige koloniserades efter den senaste istiden.

Genetikprofessorn Mattias Jakobsson vid Uppsala universitet arbetar i det så kallade Atlas-projektet som syftar till att kartlägga de tidiga människornas arvsmassa.

Han tror att en första grupp pionjärer kom in från söder och bosatte sig i nuvarande Skåne och Bohuslän redan för omkring 11 000 år sedan, i takt med att den senaste inlandsisen drog sig tillbaka.

Jägarna följde de renhjordar som betade på tundran, som den smältande isen lämnade efter sig. Till en början handlade det om expeditioner sommartid, men i takt med att klimatet blev varmare började några familjer dröja sig kvar året om.

I Sverige finns inga skelett bevarade av de första invandrarna, men nere i Europa har man hittat en handfull individer som har analyserats. Och alla ser likadana ut, att döma av deras dna.

Det troliga är att de första jägarna färdades i små skinnkanoter längs kusten. De upptäckte snart att havet i norr erbjöd ett överflöd av mat.

Pionjärerna lärde sig snabbt att utnyttja havets resurser. Säl, delfiner och fisk blev snart deras främsta jaktbyte, och så snart isen lämnat Oslofjorden började de dra sig norrut längs norska kusten.

Samtidigt vandrade en annan stenåldersbefolkning in norr om istäcket, via Nordnorge.

Arkeologerna har länge misstänkt att det rörde sig om ett helt nytt folk, eftersom det dyker upp nya och bättre redskap och vapen vid den här tiden. Föremål som inte alls liknar dem som de tidigaste pionjärerna använde.

Nu bekräftar dna-analyserna att det verkligen var nya människor som spred tekniken.

"Det fanns hela spektret"

Nykomlingarna hade levt som älgjägare i nuvarande Ryssland, och deras arvsmassa, tyder på att de såg annorlunda ut än den första vågen av pionjärer.

– De hade blekare hud, det fanns individer som hade blå ögon och individer som hade mörka ögon, och samma sak med hårfärg, det fanns hela spektret, säger Mattias Jakobsson.

 

 

 

 

Den andra vågen människor hade utvecklat ljusare hudfärg, vilket gjorde att deras kroppar lättare kunde bilda livsviktigt D-vitamin.

Nykomlingarna hade inte bara bättre vapen i bagaget. De förde även med sig en helt ny världsåskådning och kultur till Skandinavien.

Birgitte Skar är forskare vid Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet. Hon tror att den första bildkonsten kom österifrån. Det var människor från nuvarande Ryssland som gjorde de första hällristningarna i Norden.

Börjar begrava de döda

De tillverkade också rituella föremål. Bland annat en sorts stenhackor som troligen inte hade någon som helst praktisk användning.

– Det är något helt nytt, vi har inte den här typen av symbolbruk bland pionjärerna. Vi ser flera element av en kultur, till exempel den omständigheten att man börjar begrava människor när de är döda i naturen. Det är ett nytt fenomen som kommer in på den här tiden, säger Birgitte Skar.

De östliga invandrarna tog med sig en helt ny kultur till Norden. Det är till exempel när de kommer in som sedvänjan att begrava sina döda tar fart.

Någonstans längs kusten möts alltså två folkgrupper som tagit olika vägar efter utvandringen ur Afrika för 80 000 år sedan.

Enligt Birgitte Skar finns det ingenting som tyder på någon fientlighet, och genetikerna tror att öst- och västjägarna väldigt snabbt smälter samman.

Under loppet av några hundra år får Norden Europas mest blandade befolkning, genetiskt sett.

Det är från den här tidpunkten som evolutionen såg till att nordborna gradvis blev allt ljusare i hyn. Mutationen för ljus hud ökade stenåldersjägarnas förmåga att bilda livsviktigt D-vitamin - och att överleva i ett mörkt nordligt klimat.

 

 

 

Resultatet av det här mötet kan man se i Bohuslän, där det äldsta någorlunda hela skelettet i vårt land – den så kallade Österödskvinnan – hittades i början av förra seklet. Benen är daterade till cirka 10 200 år före vår tid.

Fyndet är märkligt på många sätt. Inte minst för att hon verkar ha varit minst 80 år gammal när hon dog.

Osteologen Torbjörn Ahlström har undersökt skelettet, och han tror att det kanske inte var så ovanligt med hög ålder på den här tiden. Det verkar ha funnits gott om mat, och några infektionssjukdomar fanns inte. Människorna var helt enkelt för få för att smittan skulle spridas.

''Det är ju lite häpnadsväckande att man faktiskt blev så gammal då, även om inte alla blev det, så klart''. Osteologen Torbjörn Ahlström

– Om de överlevde de unga åren, så kan man mycket väl ha blivit 80 år gammal, säger han.


Osteologen Torbjörn Ahlström har daterat Österödskvinnans kvarlevor till omkring 10 200 år före vår tid.

Forskarna har än så länge inte kunnat hitta något dna från de välbevarade kvarlevorna, men däremot har de just analyserat arvsmassa i benfragment från en boplats precis i närheten. Och det visar sig att människorna som levde i Bohuslän för över 10 000 år sedan antagligen bar på en hälften/hälften-blandning av öst- och västgener.

Det ger oss ännu en pusselbit när det gäller Österödskvinnan.

– Min bästa gissning är att hon var lite mörkare än de människor som lever i Skandinavien idag, men kanske inte så mörk som de västliga jägarsamlarna, säger Mattias Jakobsson.

Österödskvinnan var ungefär 80 år gamla när hon dog.

Och landet skulle fortsätta att befolkas genom att nya människor sökte sig till Norden. Nästa stora migrationsvåg nådde Sverige för omkring 6 000 år sedan.

Det var vid den tidpunkten som folk började bruka jorden här uppe, och forskare har fram tills helt nyligen antagit att det var de gamla jägarna som hade lärt sig ett nytt sätt att livnära sig.

Men även här har dna-tekniken ställt gamla sanningar på huvudet. Numera vet forskarna att det var nya människor som flyttade in med grödor och tamdjur.

– De hade sina rötter i de centrala delarna av Turkiet och kanske Mellanöstern, områden utanför Europa. De är många i jämförelse med jägarna och de tar sig längre och längre norrut, säger Mattias Jakobsson.

För cirka 6 000 år sedan vällde en tredje migrationsvåg in över Sverige - med kunskap om jordbruk.
De första bönderna som kom in i Sverige för 6 000 år sedan hade sina rötter i Mellanöstern.

Böndernas samhällen var ojämlika och ganska brutala. Våldet hade varit ständigt närvarande även under jägarstenåldern, men nu tog det sig nya former. De första hövdingarna befäste sin makt genom att ta andra människors liv.

Ett exempel är den så kallade Hallonflickan, vars skelett upptäcktes i en torvmosse i Västergötland på 1940-talet.

Arkeologen Malou Blank har tagit prover som visar att skelettet är 6 000 år gammalt, det vill säga från den allra tidigaste bondestenåldern.

Arkeologen Malou Blank visar den så kallade Hallonflickans skelett.

Eftersom fötterna låg så tätt på låren tror man att hon kanske har varit bunden.

Arkeologen Malou Blank

Hallonflickan var 18-19 år gammal när hon dog, och hon har fått sitt namn efter det som verkar ha varit hennes sista måltid; i magtrakten på skelettet kan man fortfarande se resterna av små hallonfrön.

Förmodligen har hon blivit offrad av någon som vill visa sin makt, och samtidigt få gudarnas välvilja

Det finns flera fall från den här tiden då unga kvinnor dödades och hamnade i våtmarker.

Dna-tekniken avslöjar att landets allra tidigaste historia präglades av ständiga vågor av människor som kom in med annorlunda sätt att leva, andra språk och nya gudar.

Det finns fortfarande små genetiska spår av de första jägarna och bönderna i människor som lever i Sverige i dag. Men det är ytterligare en jättelik migrationsvåg som har gjort störst avtryck.

Serien ”De första svenskarna” börjar sändas onsdag 20/2 kl 21.00 i SVT 1 och i SVT Play.

De första bönderna som kom in i Sverige för 6 000 år sedan hade sina rötter i Mellanöstern.

Böndernas samhällen var ojämlika och ganska brutala. Våldet hade varit ständigt närvarande även under jägarstenåldern, men nu tog det sig nya former. De första hövdingarna befäste sin makt genom att ta andra människors liv.

Ett exempel är den så kallade Hallonflickan, vars skelett upptäcktes i en torvmosse i Västergötland på 1940-talet.

Arkeologen Malou Blank har tagit prover som visar att skelettet är 6 000 år gammalt, det vill säga från den allra tidigaste bondestenåldern.

Arkeologen Malou Blank visar den så kallade Hallonflickans skelett.

Eftersom fötterna låg så tätt på låren tror man att hon kanske har varit bunden.

Arkeologen Malou Blank

Hallonflickan var 18-19 år gammal när hon dog, och hon har fått sitt namn efter det som verkar ha varit hennes sista måltid; i magtrakten på skelettet kan man fortfarande se resterna av små hallonfrön.

Förmodligen har hon blivit offrad av någon som vill visa sin makt, och samtidigt få gudarnas välvilja.

Det finns flera fall från den här tiden då unga kvinnor dödades och hamnade i våtmarker.

Dna-tekniken avslöjar att landets allra tidigaste historia präglades av ständiga vågor av människor som kom in med annorlunda sätt att leva, andra språk och nya gudar.

Det finns fortfarande små genetiska spår av de första jägarna och bönderna i människor som lever i Sverige i dag. Men det är ytterligare en jättelik migrationsvåg som har gjort störst avtryck.

Serien ”De första svenskarna” börjar sändas onsdag 20/2 kl 21.00 i SVT 1 och i SVT Play.

 

Dagens Nyheter, 25.02.2019

Läs mer:

Upptäckten i världsberömda grottan: Har varit bebodd i 200 000 år

Benny Eriksson

Reporter

Per Hansson

Video

Tobba Johansson

Grafik

Linnéa Borgert

 

 

 

 

 

 

Prof JOHAN HULTIN

 

CIVILISATIONENS GROGRUND av Harry G. Nickles

THE FOOD THAT LOUNCHED CIVILIZATION by Harry G. Nickles

AOM

VETETS HEMLAND

YOGHURD

SEMINARIUM OM KURDISTAN CIVILISATIONENS GROGRUND

 

 

NATURE - 27 November 2003

 

HISTORICAL RUINS OF KURDISTAN

 

 

 


Foundation For Kurdish Library & Museum