FÅNGVAKTAREN

av Bube Eser

 

 

Home  |  Destpêk  |  Ana Sayfa

 

 

 


FÅNGVAKTAREN av Bube Eser | svensk översättning från kurdiska: Goran Candan |

Förord

Språket är en rikedom som vi bör vårda och bevara. Det sker genom att man talar, läser och skriver på sitt eget modersmål. Allt detta bör ske parallellt, så att vi kan utveckla och skydda det levande språket från att upphöra och dö ut. Min största önskan är att kurdiska författare och intellektuella skriver på sitt eget modersmål. De kurdiska författare som gärna skriver på turkiska bör vakna upp. Ju längre bort som dessa författare avlägsnar sig från turkiskan, desto närmare kommer de kurdiskan och kurdisk kultur.

Jag har lovat mig själv att aldrig skriva på turkiska. Men om någon vill översätta mina alster till turkiska, kommer jag inte att motsätta mig detta. Det finns säkert kretsar bland de turkiska skarorna som gärna vill läsa litterära verk skrivna av kurdiska författare. Men som sagt bör kurdiska författare som regel skriva på sitt eget modersmål. Oavsett vilket språk alstret sedan översätts till, är detta enbart till glädje för författaren.

Denna bok gavs ut i Sverige bland det kurdiska bokförlaget Roja Nus publikationer år 1994. Sedan översattes den till grekiska och publicerades år 2003 i Grekland. Jag hade en stark önskan om att boken även skulle komma ut i Turkiet och i norra Kurdistan. Enbart viljan räcker oftast inte. På grund av ekonomiska svårigheter, har min önskan inte kunnat gå i uppfyllelse fram tills nu.

Kurdiska författare arbetar ofta under förödmjukande ekonomiska svårigheter. Dessa författare både skriver och betalar alla utgivnings- och distributionskostnaderna själva. Detta är en stor börda för författaren. Förutom enstaka undantag är nästan alla kurdiska författares situation densamma. Jag är en av dem. Det var därför denna bok inte kunde komma ut i norra Kurdistan fram tills nu. Till min stora glädje kan jag nu konstatera att jag har fått möjlighet att presentera denna bok för den nya generationen i Kurdistan. Genom läsning av boken kommer de att kunna förstå vad vi genomled och hur mycket tortyr och förnedring vi utsattes för. Jag är mycket övertygad om att detta kommer att belysa vår situation och skapa förståelse mellan de två generationer som tvingats separera från varandra.

När min berättelse publiceras och sprids ut i mitt älskade fosterland, kommer generationen efter oss att kunna läsa den och därmed förstå vår svåra situation under den hårda, svåra tiden. Man kommer att förstå hur vi levde och hur vi kämpade mot turkiska makthavare för vårt folks frihet. Men vårt motstånd och strävanden för frihet kvästes av militärjuntan den 12 september 1980.

Många kurdiska patrioter och revolutionärer hamnade i militärjuntans fängelser. En del var tvungna att gå i exil i Europa. En del av dem blev handikappade av den tortyr de utsattes för och en del stupade i dessa fängelser och blev martyrer. Det blev en separation och ett stort tomrum mellan två generationer. Generationen efter oss har ingen information om vårt liv och engagemang för Kurdistans frihet. Genom utgivning och distribution av ett sådant verk, kommer denna nya generation att kunna ta del av informationen om vårt arbete och händelserna mellan åren 1980 och 1982 i Diyarbakirs fängelse.

Jag tackar min bror Bawer Eser för hans värdefulla hjälp och uppoffringar. Han hjälper mig ständigt och därför kan jag fortsätta idag med mitt arbete med skrivandet. Han brukar hjälpa mig att bära den tunga last, som ibland brukar tynga ner mina axlar. Detta möjliggör sedan att jag kan fortsätta med mitt skrivande.

Bilderna i min bok är delvis hämtade ur Lales Qasos bok som heter Zindana Diyarbekrê û Soresgeriya Me.Andra bilder är gjorda av Siyamend och Arif Sevinc. Jag tackar dem för deras värdefulla insatser.

Jag tackar särskild mycket konstnären Madhat Kakei som ritade en omslagsbild till den kurdiska upplagan. Madhat Kakei är en duktig och berömd kurdisk konstnär. Han är en bland de 150 främsta konstnärerna i världen. Han är mycket känd i Europa men i synnerhet i Japan.

15 februari 2006



Bube Eser

 

 

 

ÖVERSÄTTARENS FÖRORD

Bube Eser är född 1955 i det kurdiska samhället Derika Ciyaye Mazi, i staden Mêrdîn i den delen av Kurdistan som är ockuperat av Turkiet.

Bube Eser började efter gymnasieutbildningen i 1973 sina studier vid ekonomifakulteten vid Ankara Univetsitet.

Vid sista året i universitetet blev Bube Eser anhållen av den turkiska polisen med anledning av hans politiska engagemang i den kurdiska frågan. Året var 1980 och den politiska situationen i både Kurdistan och Turkiet var mycket instabil. Bube Eser blev svår torterad under 72 dagar.

Under tortyren stannade hans hjärta. Han förklarades död av de turkiska poliserna som hade torterat honom. För att arrangera hans död som ett självmord, kastades Bubes livlösa kropp från förhörsbyggnadens fönster på fjärde våningen ner mot gatan. Turligt nog hamnade kroppen på taket av en parkerad bil utanför byggnaden och hjärtat började slå igen. Han sattes åter i fängelse men efter detta blev Bube Eser en legend bland de kurdiska politiska skarorna. "Han som återkom från den andra sidan" brukade man skämtsamt prata om honom, men med allvaret om detta ständigt i närminnet.

Ingenstans i världen har det mänskliga värdet trampas ner som på fängelset i Diyarbekir
och..
ingenstans i världen har människan gjort ett så hjältemodigt tappert motstånd mot förnedringen som i fängelset i Diyarbekir

Bube Eser skrev ner sina upplevelser i det ökända turkiska militärfängelset i Diyarbekir i romanform; Gardiyan, fångvaktaren.

Boken gavs ut av det kurdiska bokförlaget Jina Nu i Stockholm i 1994. Den andra upplagan av boken gavs ut 2005 i Istanbul. Sedan översattes och publicerades boken på turkiska i 2007 i Istanbul. Boken har även översatts och publicerats på grekiska (2001).

Bube Esers berättarstill bygger mycket på den kurdiska muntliga traditionen där man ständigt har åhöraren med sig. Hans berättelser är dramatiska, spännande och innehåller mycket humor.

Bube Esers andra verk på kurdiska heter: Jiyanek (ett liv) Stockholm, 2005. Sino bu efendi (Sino blev gentleman) Istanbul, 2007. Zewaca Sas (Det felaktiga giftermålet) Istanbul, 2007. Rastiya Me (Vår verklighet) Istanbul, 2008. Dîroka Rûres (Den hemska historien, Stockholm, 2008). Goran Candan.

 

 

***

 

 

 

 

Klicka här för att

Läsa hela boken Fångvaktaren

 

 

 


Foundation For Kurdish Library & Museum