” Expressen avslöjar idag att en hemlig grupp  ̶  vid sidan om den officiella Palmeutredningen  ̶  bedriver en egen mordutredning. Regeringen har i tysthet godkänt den hemliga verksamheten, som finansieras av staten.

Den nya gruppen leds inte av en polis, utan bokförläggare Ebbe Carlsson. Han är en framstående socialdemokrat och sedan många år nära vän till Hans Holmér.

Den sparkade spaningsledaren Hans Holmér är, genom Ebbe Carlsson, väl informerad om och engagerad i arbetet.

Däremot har både polisens Palmeutredare och åklagarna hållits utanför arbetet.

Framstående jurister är mycket kritiska till den hemliga verksamheten.

Gruppens teori är att Olof Palme mördades av PKK, på uppdrag av Iran. ”

(Expressen 1 juni 1988)

 

 ̶  Den vänskapskamarilla som ligger bakom det här är ohyggligt otrevlig,

 

 

” Under IB-affären var Gösta Bohman övertygad om att någon avlyssnade hans telefon. Och det var inte polisen. Misstankarna riktades mot en hemlig socialdemokratisk polis, Sapo.

 ̶  Jag har inte trott att Sapo fanns idag. Jag vill inte tro det. Men vem ska utreda?

 ̶  Carl Lidbom må vara en skarpsinnig jurist och trevlig sällskapsbroder. Men en person som är så inblandad i den här soppan borde inte granska Säpo, säger Gösta Bohman. ”

(Expressen 9 juni 1988)

 

” Under sjukhusaffären tillsattes en hemlig sjukhusspion i Göteborg. Ebbe Carlsson reste på nattligt uppdrag till Göteborg som informationssekreterare åt justitieminister Lennart Giejer. Det skrevs en promemoria efter Carlssons resa. Den lyckades inte ens KU få del av. Även justitiekansler Ingvar Gullnäs stötte på svårigheter. Hemlighetsmakeriet var totalt. Så sent som i år meddelade Gullnäs att det 'finns mer att säga i sjukhusaffären, men jag är bunden av tystnadsplikt' och han fick stöd av Anna-Greta Leijon...

Källor inom säkerhets- och underrättelsetjänsterna hävdar inför SvD att Sapo inte existerar som organisation, utan  'det rör sig snarare om ett personbaserat nätverk'. ”

(Svenska Dagbladet 3 juni 1988)

 

” Justitieminister Anna-Greta Leijons avgång betingas ingalunda av en alltför nitisk strävan att fånga in Olof Palmes mördare, vilket Ingvar Carlsson försökt ge sken av.

Bakom den s.k. Ebbe Carlssonaffären, som blev Leijons fall, avtecknar sig istället ett betydligt vidare syfte. Så kan Proletären i detta nummer avslöja, att det fanns en direkt koppling mellan Ebbe Carlssons hemliga grupp och den på 70-talet avslöjade och nedlagda 'Informationsbyrån', IB!

Denna koppling består av Ingvar Paues, den förre IB-chefen, som före det amatörmässiga smugglingsförsöket försökte köpa avancerad avlyssningsutrustning från firman Safe Co AB, med största sannolikhet å Ebbe Carlssons vägnar. Detta försök misslyckades dock, då Safe Co AB gick i konkurs. Allt tyder på, att Ebbe Carlsson av Anna-Greta Leijon och den inre cirkeln inom den socialdemokratiska partitoppen fått i uppdrag att rekonstruera den hemliga socialdemokratiska spionorganisationen, SAPO  ̶ den organisation som avslöjades i samband med den s.k. sjukhusspionen i Göteborg 1975, och som sedan dess legat för fäfot.

I detta uppdrag har återupplivningsförsöket av det redan punkterade kurdspåret bara varit ett av många syften. ”

(Proletären 23/1988)

 

” Jag anklagar Säpo, Cheferna undanhöll viktiga bevis”,  ”Bandinspelningar som Holmér betraktar som bevismaterial undanhölls och kom till spaningsledningen först flera månader efter mordet. ”

 

” Telefonavlyssningen mot de terroriststämplade PKK-anhängarna pågick oavbrutet fram till mordet på Olof Palme.

Även efter Palmes död bedrevs en intensiv avlyssning av misstänkta kurder under Holmérs granskning av det så kallade 'huvudspåret'. Avlyssningen sköttes både före och efter mordet av Säpo.

Före mordet hade Säpo stora problem. Bandinspelningarna från avlyssningen  ̶ på kurdiska  ̶ travades på hög. Det fanns inga pålitliga tolkar.

När Olof Palme sköts till döds på Sveavägen var banden fortfarande inte översatta och analyserade. Innehållet var helt okänt. Det bekräftar både Holmér och andra uppgiftslämnare. Palme lämnades obevakad. Men på banden fanns uppgifter som Hans Holmér senare, när han efter flera månader fick se utskrifterna, bedömde som ytterst betydelsefulla...

Vissa uttalanden kunde enligt Holmér  ̶ tyda på att PKK planerade ett attentat mot Olof Palme...

Samtidigt  ̶ hösten 1985 kom uppgifter från utländska underrättelsetjänster om att PKK fått Irans uppdrag att mörda Olof Palme. ”

(Aftonbladet 8 juni 1988)

 

” Ebbe Carlsson lyckas under våren vinna regeringens öra för sina teorier om missförhållanden inom Säpo. När Ebbe Carlssonaffären under sommaren rullas upp inför TV-kamerorna upprörs ministrarna också över att Säpo ännu två år efter mordet inte förhört samtliga personer från mordplatsen.

Under våren råder det en explosiv situation i samband med att Ebbe rör om i den kokande gryta som mordutredningen utgör. Sedan allt fler personer fått reda på Ebbe Carlsson privata spaningsinsatser i jakten på Olof Palmes mördare blir det bara en tidsfråga innan hela Ebbe Carlssonaffären ska avslöjas.

Det finns alltför många personer som känner till hans förehavanden för att affären inte ska läcka ut till pressen  ̶ här finns missnöjda Säpomän som klagar över att PKK-spåret stjäl resurser, en missnöjd åklagargrupp som känner sig förbigången och oinformerad, en spaningsledning som sett viktiga utredningsfrågor handläggas av fel personer en centralt placerad departementstjänsteman som inte tillåts få veta  ̶ och en journalist som Ebbe Carlsson anförtrott allt för många detaljer.

Expressenjournalisten Per Wendel är en av Ebbe Carlssons många kontakter när denne under våren försöker bygga ut PKK-spåret till att bli ett PKK/Iran-spår. Carlsson bjuder i mitten av april Per Wendel på restaurang för att bl.a. få veta mer om Bofors Indienaffärer. Redan då står det klart för Wendel att Ebbe Carlsson sysslar med ett hemligt uppdrag i Palmeutredningens skugga och att uppdraget bedöms som så farligt att Carlsson måste bevakas av livvakt. Dock dröjer det till den 1 juni innan Per Wendel, påskyndad av sin chefredaktör, låter Ebbe Carlssonbomben brisera i Expressen. ”

(Palmerapporten, s. 41 f, redaktörens förord)

 

” Mitt intresse för vad säkerhetspolisen vetat före mordet väcktes redan på mordnatten. Så fort jag hörde att Olof Palme mördats tänkte jag på ett samtal jag hade dagen innan med Säpochefen Sven-Åke Hjälmroth. Han ringde mig till förlaget i ett bokärende. Jag frågade honom om det allmänna läget. Han svarade:  ' Vi har bekymmer med kurderna. De har sagt på linjen att de skall hålla bröllop, vilket som du vet betyder att de planerar ett mord. Vi kan inte tänka ut vem de avser att mörda. Läskiga typer de där. ' ”

(Ebbe Carlsson i KU-förhör 1988-07-22)

 

” Jag fick i min hand ett konkret material... Det andra var telefonavlyssnade samtal i översättningar. Det handlade inte om några referat, utan vad jag fick se var själva råmaterialet, den direkta utskriften från banden. Detta innehåll var utomordentligt alarmerande.

Det tydde på ordentliga hot, visserligen fördes samtalen på ett slags kryptospråk. Det talades om 'bakverk', 'bröllop' och annat under perioden augusti 1985 -februari 1986.

Enligt vad Säpo sagt mig är det Säpos bedömning att denna typ av kryptospråk betyder attentat eller mord.

Samtalen innehåller också hotfulla och aggressiva uttalanden mot ett par personer, bl.a. mot Olof Palme. Det är klart att det var utomordentligt viktigt att det här kontrollerades. Jag sa till rikspolischefen: 'Nu får du väl ta fram bandupptagningarna för de måste väl finnas hos er.

Om det behövs får du göra en ny översättning av dem. Därefter får man göra en analys av materialet. När jag väl fått detta får vi se hur vi ska gå vidare'. Tyvärr dröjde det litet grand innan utredningen startade... Jag har hört att kurder har tipsat producenter av radioprogram ... om att det här täckspråket 'bakverk' och 'bröllop' i själva verket var oskyldigt. Det syftade på att det skulle fira nyåret och att kurder brukar uttrycka sig på detta sätt. Förlåt, men detta är nonsens.

Täckspråket förekommer i samtal som härrör redan från augusti 1985 och fram till februari 1986. Man firar inte nyåret i 7  ̶  8 månader. Det har inte sannolikheten för sig. Dessutom är det så att säkerhetspolisen själv har den uppfattningen att det här täckspråket betyder attentat. ”

(Carl Lidbom i KU-förhör 1988-07-28)

 

” Bo Hammar: Delar du uppfattningen att avlyssningarna visar att det förelåg ett hot mot Olof Palme och att åtgärder därför borde ha vidtagits för att skydda honom?

Näss: ...Man kan se hur aggressionerna kommer fram i samtalen under perioden maj 1985 - början av 1986.

Den första perioden infaller i samband med att en PKK-ledare tas i förvar av säkerhetsavdelningen i maj.

Då blir det genast en topp, och man öser ur sig vissa saker. I augusti 1985 nämnde HY i Svenska Dagbladet något om att Sverige förklarat krig mot PKK. Då var det också en topp.

Sedan kan man se händelser som utlöste reaktioner under resten av året. När ASEA fick ordern på spårvagnsbygge i Istanbul kom de också en topp. Man drog in personnamn, t ex invandrarministern [Anita Gradin]. När man kom in på 1986 fördes en stor del av samtalen med en person som även PKK-arna själva anser är mentalt störd. Han for ut i utgjutelser mot allting, mycket beroende på att han själv under den här perioden hotades av utvisning ur Sverige.

Sedan finns det också sådana som man när man bedömer hotbilden bör ägna rätt stor uppmärksamhet.

Det gäller den för Sverige ansvarige, som inte finns i det här landet, men som håller kontakten. Där är det ett helt annat tonläge och en helt annan balans i samtalen. De följer ett vanligt mönster. Även där talas det om bröllop. När man bedömer detta måste man se på vem som säger vad och i vilket sammanhang, och framför allt om det finns tecken på aggression som riktas mot svenska förhållanden.

När man går igenom samtalen på detta sätt ... finner man att de samtal som kan vara farliga är de som rör någon som är ansvarig för verksamheten utanför Sverige. Man finner då två omständigheter som är intressanta. Det ena är att det nämns ett datum som redan är passerat eller som syftar på nästa månad. Det andra är att det efterlyses klartecken för en viss åtgärd härifrån Sverige, men det klartecknet ges inte... Det här resonemanget återkommer efter mordet, och då talas det om ett datum som ligger betydligt längre fram i tiden, i april. Man säger direkt:  'Kan ni arrangera bröllop då istället?'  Då blir beskedet: 'Du vet väl att omständigheterna har blivit sådana att vi inte vet hur det är.'

När man försöker göra en bedömning av detta måste man väga in att newroz  ̶ nyårsfirande  ̶ är oerhört viktigt. Det är en stor turkisk högtid som firas i mars månad. Inom PKK firas högtiden på en särskild dag i april beroende på att man vill ha särskilda attraktioner. Det är också en viktig politisk manifestation. Efter utvisningsbesluten i december 1984 och under en stor del av våren 1985 fördes en diskussion om de skulle mäkta med att fira newroz, dvs om man kunde få dit folk utan stöd. Det var politiskt viktigt att klara den saken.

Litet av det resonemanget finner man även i samband med newrozfirandet 1986 efter det att en avhoppare från PKK mördats i november 1985. I februari 1986 hade det avkunnats en livstidsdom mot en PKK-anhängare. Det ansågs ändå viktigt att visa att man kunde samla massorna igen till ett newrozfirande.

Det är en sak som man måste ha med i bilden när man studerar samtalen. Efter att otaliga gånger ha studerat de här samtalen har jag oerhört svårt att se det manifesta hot mot Olof Palme som Ebbe Carlsson talar om att det skulle finnas i dem. Det kan jag svårligen se. ”

(P G Näss i KU-förhör 1988-07-28)

 

” Enligt vad dåvarande spaningsledaren Hans Holmér uppgett i sin bok  'Olof Palme är skjuten!'  skulle de  'disciplinerade PKK-arna'  i kryptiska ordalag ha berört det förestående mordet i telefonsamtal från hösten och vintern 1985-86.

'Bröllop' skulle enligt Holmér var ett kodord för mord...

Kurderna har hela tiden hävdat att de medvetet felöversatts och att Holmér klippt samman uppgifter från flera samtal. Men deras ord har stått mot Holmérs och uppgifterna har varit omöjliga att kontrollera. Banden från telefonavlyssningen har enligt vad Säpo hittills uppgivits avmagnetiserats och försvunnit. Men enligt vad Kurdernas vänner har erfarit har de nu   'återfunnits'

Bakgrunden är att den nuvarande spaningsledningen sedan en tid utsatt det s.k. PKK-spåret för ny granskning. Inget talar för att de tidigare misstänkta åter kommit i skottgluggen. Syftet skulle istället vara att  'köra PKK-spåret i botten' . Förhör har hållits under våren och sommaren. Det är under dessa förhör som de försvunna banden från avlyssningen nu åter dykt upp.

Tidigare misstänkta som nu hörts  'upplysningsvis'  har fått lyssna till banden och lämna sina förklaringar till vad som sagts. Banden rymmer nyckeln till det Holmérska PKK-spåret. Ett offentliggörande av det ursprungliga innehållet skulle få konsekvenser långt utanför den nu pågående buggningsrättegången. ”

(Tom Carlson, FiB/Kulturfront 16/90)

 

” Protokoll över förhör med turkiske medborgaren IC, ...... ....
Förhöret hållet den 28 maj 1990 mellan kl 12.00 - 13.10. Förhörsplats: RK a2.
Förhörsledare: krinsp OEB.
Närvarande: krkom K-l, adv TN (ombud för IC) samt (..)-tolk.

 

Förhöret är fortsättning på avbrutet förhör med IC den 24 april 1990. IC är underrättad om att bandupptagningar motsvarande de utskriftsprotokoll från telefonavlyssningar han tidigare hörts om finns tillgängliga under förhöret för uppspelning.

Inledningsvis spelade delar av band 245 upp för IC. Efter visst sökande bland inspelningar som inte var aktuella för detta förhör spelades en del av det sk bröllopssamtalet från 860213 upp.

IC sade sig inte kunna identifiera rösten på den man han samtalade med. Han sade att han inte visste vem han talade med mer än att mannen var representant för Hünercom i Västtyskland och att det inte fanns någon anledning för honom att fråga den uppringande om dennes identitet.

Innebörden i samtalet hade varit att IC berättade för mannen att han hade hört på radio att det var stridigheter vid staden Slopy i Mardinprovinsen. När man senare talade om det sk bröllopet menar IC att man vid översättningen gjort sig skyldig till feltolkningar. Han hade inte talat om bröllop (tu dügün) i betydelsen vigsel utan som en festlighet i samband med newrozfirandet.

IC förklarade vidare att newrozfirandet är mycket viktigt för alla kurder och att det är viktigt att firandet sker var man än befinner sig i världen för att visa att folket inte är förslavat och att kampen fortsätter.

Band 2936 uppspelades delvis och IC lyssnade på delar av det samtal som avslutades 860215 kl 15.03 och utgör ett sk bröllopssamtal.

Han sade att den han talat med var HYz och att översättningen till ordet 'bröllop' även i detta fall är felaktig och att man som vanligt talat om festligheterna i samband med newrozfirandet.

Band 4178 rör ett samtal från 860223 avslutat kl 22.59.

IC hörde delar av inspelningen och bekräftade att den han talade med var HI. Han tillfrågades inledningsvis om uttrycket 'två glasögon'. IC förklarade att han och HI talade om en politisk/analytisk artikel skriven av Roja Welat. Man ansåg att artikeln var full av motsägelser och att den var dubbelbottnad.

Även i detta fall avsågs newrozfirandet och festligheterna runt detta med uttrycket 'bröllop'.

IC underströk att uttrycket 'bröllop' inte i något fall är något kodord eller har någon annan innebörd än festligheter. Han anser vidare att översättningarna är medvetet felgjorda och bör göras om.

Förhöret avbrutet kl 13.10.

Ny tid för fortsatt förhör skall meddelas IC och TN. ”

Nästa kapitel