4.  Den kurdiske advokatens fall
 
Den kurdiske advokaten Hüseyin Yilderim tillhör inte de nio som blev 
terroristförklarade av regeringen, men han utsattes för en likartad 
behandling. Comité Européen pour la défense des refugiés et immigrés ger ett 
porträtt av honom:
 
	
		
	  ” Han kom från Turkiet till Sverige 1982 och fick politisk asyl nästan 
omedelbart. I Turkiet hade han varit en av de sista advokaterna med mod att 
försvara politiska fångar i militärdomstolarna. Mot slutet hade han flera tusen 
klienter. Därför sattes han själv slutligen i fängelse i november 1981, anklagad 
för 'terrorism', precis som de han försvarade. Han blev svårt torterad i nio 
månader. Genom Amnesty Internationals och Internationella Juristkommissionens 
påtryckningar frigavs han i juli 1982. Det räddade hans liv. Efter sin flykt från Turkiet använde Hüseyin YILDERIM tiden till att resa runt 
till de flesta europeiska länder för att ge en ögonvittnesskildring av 
situationen i Turkiet, innanför och utanför fängelsemurarna. Sverige använde 
honom som huvudvittne i Europadomstolen mot Turkiet, på fem nationers 
vägnar. De anklagade Turkiet för att begå brott mot de mänskliga rättigheterna. 
Ett stort antal internationella och nationella organisationer, institutioner 
och politiker bjöd in honom för att informera allmänheten om situationen i 
Turkiet. Representanter för CEDRI följde honom ofta på dessa resor. Den 15 maj 1985 berövade den turkiska regeringen honom hans medborgarskap. En 
vecka senare greps han av den svenska säkerhetspolisen och anklagades för 'terrorism', 
i enlighet med terroristbestämmelserna i den svenska utlänningslagen. Tack vare det internationella trycket frigavs han efter elva dagar. Men 
säkerhetspolisen gav honom inte hans pass tillbaka förrän sex månader senare med 
orden: 'Du är fri att resa, men inte friad från misstankarna om att vara 
	inblandad i terrorism. Undersökningen fortsätter.' Han har däremot aldrig blivit officiellt anklagad för att vara 
	'terrorist'. Ändå 
är han utsatt för närgången bevakning av Säpo, som gör gällande att 'han är 
hjärnan bakom PKK-terrorismen'. ” (CEDRI, s. 8 f)  
  | 
	
 
Advokat Yilderim talar inte svenska men betraktas av Säpo som en farlig expert 
på svensk lagstiftning:
 
	
		
		
	  ” Med skrämmande precision utnyttjar man med hjälp av juridisk sakkunskap 
mållandets lagar vid avvägning av hur långt sympatisörernas logistiska stöd kan 
utsträckas utan att hamna inom den straffbara ramen... PKK har i Sverige 
tillgång till denna juridiska sakkunskap genom sin egen advokat Hüseyin 
YILDERIM. ”     | 
	
 
I augusti 1985 gav Yilderim en intervju för Svenska Dagbladet. Den publicerades 
den 6 augusti 1985 under rubrikerna 'Sverige har förklarat krig mot 
Kurdistan'  och  'Palme och Sverige hotas av hämnare'.
  
	
		
	  ” Sverige måste sudda ut terroriststämpeln på oss. PKK tolererar inte att svenska 
myndigheter använder lögner för att bekämpa Kurdistan. Vårt tålamod räcker två 
månader till. Därefter kommer vi att betrakta Sverige som vår fiende. ”     | 
	
 
Uttalandet kan förefalla ologiskt. Den som vill återvinna förtroendet 
uttrycker sig knappast på detta sätt. Yilderim och hans tolk MY försökte få in 
en rättelse men ord står mot ord och SvD-reportern hävdade att han hade citerat 
rätt. Enligt MY sade Yilderim:
 
	
		
	  ” Vi hoppas att Sverige upphör med trakasserierna mot oss  
	̶   inom 2  
	̶ 3 månader. 
Annars kommer vi att använda alla tillåtna och demokratiska medel för att 
avslöja Sverige inför den europeiska opinionen. ” (Kanger, s. 141)  
  | 
	
 
Intervjun har blivit en klassiker när det gäller att etablera bilden av det 
hotfulla. Det finns gott om referenser till Yilderims hot mot den svenska 
regeringen i olika utredningar och utfrågningar om mordet på Olof Palme. 
Hotbilden dramatiserades ytterligare av Ebbe Carlsson:
 
	
		
	  ” I maj 1985 kommer sedan en av de ledande representanterna för PKK i Europa 
till Sverige. Han tas i förvar enligt terroristbestämmelserna men släpps efter 
några dagar. Han får reseförbud. Eftersom han av säkerhetspolisen betraktas som ledande man 
inom organisationen utsätts han för omfattande kontroll. En särskild 
spaningsgrupp avsätts för att följa honom. Spaningsgruppen har avlämnat ca 
50 rapporter. Det framgår av dessa att PKK-ledaren rört sig mycket i Stockholm, 
mestadels till fots, och periodvis uppträtt vad man kallar konspirativt. I efterhand kan man göra en sammanställning av de besök han gjort. Det framgår 
då att PKK-ledaren gjort ett antal utomordentligt mysteriösa promenader i Gamla 
Stan. Hans promenader går till synes utan i mål i området kring statsminister 
Palmes bostad. Detta märkliga sammanträffande föranleder ingen reflexion i 
spaningsrapporterna. PKK-ledaren har inte hörts om målet för sina promenader. Någon utredning om 
huruvida det skulle finnas en 'naturlig' förklaring till hans promenader har 
inte gjorts. Han bodde inte i området. ” (Ebbe Carlsson i KU-förhör 1988-07-27)  
  | 
	
 
Hüseyin Yilderim trädde fram i pressen ett par dagar senare och berättade att 
det var han som hade promenerat i Gamla Stan. Förklaringen var nog så 
naturlig. Västerlånggatan, där Olof Palme bodde, är ett av de populäraste 
flanörsstråken i Stockholm, och Hüseyin Yilderim brukade ofta gå till en 
pizzeria där.
 
*
 
1989 utsattes Hüseyin Yilderim för ett mordförsök i Holland. Han hade då kommit 
på kollisionskurs med partiledaren Öcalan och lämnat sina partiuppdrag. 
Yilderim anklagade PKK för att ligga bakom för att ligga bakom skotten mot 
honom. PKK-sympatisörerna har i sin tur många hårda omdömen att ge om Yilderim, 
en del menar till och med att han spelade ett dubbelspel. Nu är det inte 
ovanligt att exilaktivister anklagar sin meningsmotståndare för att spela under 
täcket med säkerhetstjänsterna och sådana påståenden får alltid tas med många 
mått salt.
Turerna kring Yilderim reser frågor om logiken i säkerhetspolisens agerande. 
Hüseyin Yilderim satt anhållen under några dagar i slutfasen av Hans Holmérs 
Palmespaningar och i säkerhetspolisens dokument framstår han som den 
listigaste och farligaste av PKK-are. De tyngsta restriktionerna har emellertid 
drabbat nio kommunarresterade "underhuggare". Måhända har de framstått som 
mindre farliga att ge sig på för Säpo eftersom de inte haft lika goda 
kontakter med politiker och jurister.