Flodområdena mellan Eufrat och Tigris som historiskt kallas Mesopotamien var en kosmopolitisk sammansättning av flera olika kulturer. Mesopotamien påverkade alla länderna i gamla världen i hög grad.

Den mesopotamiska kulturen härstammar från de bördiga flodområdena mellan Eufrat och Tigris, på Kurdistans högland (norra Mesopotamien) där civilisationen föddes. Här odlade man för första gången i historien. Här uppfanns hjulet, och konsten att göra ost utvecklades. En 5000 år gammal matsedel, en steninskription, hittades i samband med utgrävningar i närheten av staden Hewlêr i Södra Kurdistan (irakiska Kurdistan).

I historien existerade flera olika dynastier i Mellanöstern, såsom Gutierna - Kyrtierna (år 3000 f Kr) och Mederna (år 500 f Kr), som kurderna härstammar ifrån. I bibeln omnämns kurderna under namnet Hurriter. I den moderna historien var Kurdistan en självstyrande provins under det multinationella ottomanska sammansättningen fram till år 1919 då det ottomanska imperiet föll. Många folkgrupper hade då chansen att frigöra sig från detta "folkens fängelse" och bli självständiga.

På Paris-konferensen som ägde rum 1919, efter det första världskriget, beslöt segrarmakterna att kurderna skulle tillåtas att bilda en egen stat på den ottomanska statens spillror, liksom armenierna i dagens Norra Kurdistan (den turkiska delen av Kurdistan), samt i delar av Södra Kurdistan. Men under Sevre- och Lozans-fredsföredragen, det beslutet följdes aldrig upp pga att den turkiska nationalistiska strävandena fick uppbackning i några europeiska kretsar, i synnerhet hos den engelska regeringsdelegationen. De engelska statliga oljebolagens prospektering i kurdiska områden konstaterade att det fanns stora oljefyndigheter i området. Kurdiska adeln och intellektuella förföljdes, fängslades, hängdes och resterna av den skickades i exil av den nya turkiska regeringen. Kurdiska motståndet kvästes.

Därmed delades Kurdistan mellan fem länder; Iran, Irak, Syrien, Turkiet och Sovjetunionen. Utövandet av kurdisk kultur och språk förbjöds av den nya, unitära turkiska staten från den första dagen då den bildades. Landsfadern Mustafa Kemal Ataturk började med sitt rensningsprojekt på de hundratusentals 'icke-turkar' och miljontals kurder och armenier tvångsdeporterades från Kurdistan och Armenien till de västliga städerna i Kapadokien, Anatolien och ännu längre bort till Trakien.

Det historiska landet Kurdistan bebos huvudsakligen av en kurdisk majoritet samt minoriteter så som, armenier, syrianer och araber. Det finns däremot inte en turkisk minoritet i Kurdistan. De turkar som bor i de kurdiska städerna är den turkiska statens styrande funktionärer - antingen den turkiska statens tjänstemän i den offentliga sektorn eller polis och officerare ifrån de turkiska civila myndigheter och de miltära.

Kurdiskan tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen och talas av uppskattningsvis 40 miljoner människor. Kurdiska har mycket gemensamt med latinska språk och många ord är identiska. De äldre och ursprungligen gemensamma, identiska vokabulären i kurdiskan och svenskan är otaliga. För att ta några exempel: häst, ägg, läpp, (ögon) bryn, dörr, bro, göl, kon, nav(et), namn, etc., etc.

Referenser

1. Braidwood, Robert J & Howe, Bruce/Prehistoric Investigations in Iraqi Kurdistan, University of Chicago 1960
2. Child, Gordon /What happened in History, 1942
3. Wigram, Edgar T. A./The Cradle of Mankind - Life in Eastern Kurdistan, London 1914
4. Braidwood, Robert J. /American Antropological Association, The Jarmo Project, University of Chicago 1948
5. Nickles, Harry J. /Middle Eastern Cooking / The Food That Launched Civilisation, 1969
6. SCIENCE, Site of Eincorn Wheat Domestication Identified by DNA Fingerprinting, 1312-1314, 14-11-1997
7. Prof Stuart Piggot /Beginning of Wheeled Transport, Scientific American July 1969, p. 82-909.
8. NATURE, Autmn 2003 (...)
9. Bedirxan, Sureyya/ The Case of Kurdistan Against Turkey, HOYBOON-Supreme Council of the Kurdish Government, Philadelphia,1923
9. Brothwell, Don and Patricia/ Ancient Peoples and Places FOOD IN ANTIQUITY, London, 1969