1973 |
Riksdagen antar Carl Lidboms terroristlag. |
|
Sept |
1980 |
Militärkupp i Turkiet. |
1982 |
Sverige tillsammans med Danmark, Frankrike, Nederländerna och Norge anmäler Turkiet till Europadomstolen. |
|
Juni |
1984 |
Enver Ata mördas i Uppsala av Zülküf Kilinc. |
Juli |
1984 |
Zülküf Kilinc döms till livstids fängelse. |
Aug |
1984 |
PKK inleder gerillakrig mot Turkiet. |
Sept |
1984 |
Åklagaren lägger ned förundersökning om medhjälp till mord. |
Nov |
1984 |
P G Näss vid Säpo begär elva kurder utvisade enligt terroristparagraferna i utlänningslagen. |
Dec |
1984 |
Regeringen terroristförklarar nio kurder. De ska utvisas men får tills vidare stanna i ”kommunarrest”. |
Maj |
1985 |
Hüseyin Yilderim arresteras när han återkommer från en Europaresa. |
Aug |
1985 |
Delar av Säpos utredning släpps offentliga. |
Sept |
1985 |
Ahmet Ulusoy hungerstrejkar och kräver att terroriststämplingen prövas i en rättegång. |
Okt |
1985 |
Hungerstrejken avslutas efter signaler från regeringen att kommunarresten kan omprövas. |
Nov |
1985 |
Çetin Güngör mördas i Medborgarhuset av Nuri Candemir. |
Febr |
1986 |
Olof Palme mördas. |
Mars |
1986 |
Hans Holmér tar kommandot i jakten på Olof Palmes mördare. |
Dec |
1986 |
Kurden HI skjuter skarpt mot polisen efter krogslagsmål i Gamla Stan. |
Jan |
1987 |
Stor razzia mot kurder. Holmér begär att tre av dem häktas för medhjälp till mordet i Medborgarhuset men får inte stöd av åklagarna. Öppen spricka mellan Holmér och åklagarna vid stor presskonferens. |
Febr |
1987 |
Holmér avgår som spaningsledare. |
Juni |
1988 |
Ebbe Carlssongruppen avslöjas av Expressen. En bokförläggare har i hemlighet fortsatt Holmérs PKK-spaningar vid sidan av den ordinarie polismakten. Ebbe har fått rekommendationsbrev av justitieministern och har uppenbarligen regeringens stöd. |
Juli |
1988 |
Direktsända förhör i riksdagens konstitutionsutskott om Ebbe Carlssonaffären. |
Mars |
1989 |
Högsta Domstolen prövar kommunarresten: - Kan efter en viss tid bli ett grundlagsvidrigt frihetsberövande, men det har inte gått så lång tid ännu. |
1989 |
Ny utlänningslag och ny terroristlag. |
|
Juli |
1989 |
Europadomstolen avvisar klagomål mot kommunarrest. |
Sept |
1989 |
Lättnader i restriktionerna för de kommunarresterade kurderna. |
Dec |
1990 |
Hans Holmér och P G Näss döms för olovlig avlyssning mot kurder och palestinier. |
Apr |
1990 |
Hovrätten i Skåne: Nu har det gått så lång tid att kommunarresten blir ett straff som strider mot grundlagen. |
Maj |
1991 |
Ny terroristlag. |
Sept |
1991 |
Regeringen upphäver utvisningsbeslutet från 1984. |
Febr |
1993 |
Invandrarminister Friggebo avslår Ismet Celeplis ansökan om svenskt medborgarskap. |
Okt |
1993 |
Tre PKK-representanter avvisas från Sverige. |
Nov |
1993 |
PKK förbjuds i Tyskland och Frankrike. |
Namn på de kurder som blivit buggade eller kommunarresterade finns i ett antal offentliga handlingar. I de flesta citat har jag valt att ersätta fullständiga namn med initialer. Några av de kurder som pekats ut som farliga PKK-are har själva valt att framträda som offentliga talesmän för de terroriststämplade och där vore det onaturligt att inte sätta ut namn. Andra har i möjligaste mån undvikit att exponera sig i rampljuset och är inte kända i bredare lager som kurder med terroriststämpel i pannan.
AA |
Kommunarresterad 10 dec 1984. |
NA |
Kommunarresterad 10 dec 1984. |
Ismet CELEPLI |
Kommunarresterad 10 dec 1984, målsägare i buggningsrättegången. |
HI |
Kommunarresterad den 20 december 1984. Dömd till fängelse efter krogslagsmål med skottlossning mot polisen. Tidigare straffad. |
GK |
Kommunarresterad 10 dec 1984. |
HK |
Kommunarresterad 10 dec 1984. |
ES |
Tidningsbud, kommunarresterad 10 dec 1984, utpekad som Olof Palmes mördare under Ebbe Carlssonaffären. |
MT |
Kommunarresterad 10 dec 1984. |
Ahmet ULUSOY |
Kommunarresterad 10 dec 1984, hungerstrejkade 1985. |
Hüseyin YILDERIM |
Advokat, tidigare Europatalesman för ERNK, hamnade senare i konflikt med partiet. |
MY, MuY, RY |
Tre bröder,målsägare i buggningsrättegången. |
MM |
Målsägare i buggningsrättegången. |
makarna T |
Palestinier, målsägare i buggningsrättegången. |
ND | Kurdisk narkotikahandlare. Inte politiskt aktiv. Granne och farbror till den terroriststämplade HI. |
Enver ATA |
Avhoppare från PKK, skjuten 1984 i Uppsala. |
Çetin GÜNGÖR |
Avhoppare från PKK, skjuten 1985 i Medborgarhuset i Stockholm. |
Baki KARER |
Avhoppare från PKK, har berättat i svensk, tysk och turkisk press om hur PKK organiserar mord. |
PKK |
Kurdiska arbetarpartiet, grundat år 1975, proklamerat som parti 1978, partiledare: Abdullah ÖCALAN , även kallad APO (farbror). |
APOIST |
APO-anhängare, PKK-are. |
ERNK |
Kurdistans nationella befrielsefront, organiserar individer och grupper som inte är fullvärdiga partimedlemmar. |
ARGK |
Kurdiska folkets befrielsearmé, PKK:s militära gren. |
SERXWEBÛN |
”Självständighet”, organ för PKK. |
BERXWEDAN |
”Motstånd”, organ för ERNK. |
KEMALISM |
Efter Kemal Atatürk, känd från historieböckerna som det moderna Turkiets skapare. Enligt kemalistisk ideologi skall turken härska över andra folkslag som bor i Turkiet. Atatürk förbjöd bl.a. det kurdiska språket. PKK kallar dem som kompromissar eller samarbetar med den turkiska staten för kemalister. |
C |
dj-ljud, som eng. 'jam' |
Ç |
tj-ljud, som i eng. 'church' |
J |
tonande she-ljud, som i fra. 'jambon' |
O |
som kort el. långt sv. 'å' |
U |
som kort sv. 'u' el. 'o' |
Û |
som långt sv.'o' |
Ș |
sje-ljud |
X |
ach-ljud, som i ty. 'Bach' |
Z |
tonande, som i eng. 'zoom' |
De tre bokstäverna PKK betyder Partiya Karkarên Kurdistan, eller på svenska, Kurdiska arbetarpartiet. Bokstäverna PKK har också en symbolisk laddning som skiftar beroende på vilken utsiktspunkt vi väljer.
I Mellanöstern är PKK en av flera beväpnade rörelser som tävlar om ledarskapet för den kurdiska befrielsekampen. PKK bekrigar den turkiska staten medan andra kurdiska gerillarörelser opererar i Iran eller Irak. Det finns också rörelser i Turkiet som använder icke-militära medel.
PKK:s ideal är den kämpande gerillasoldaten, deras syn på partier som huvudsakligen arbetar i exil har länge varit mycket föraktfull. Kurdiska arbetarpartiet bedriver inte någon direkt partiverksamhet i Sverige. Däremot finns det sympatisörer kan vara verksamma i olika föreningar som har kontakt med partiet och propagerar för dess politik. Oftast handlar det om människor som haft helt andra ståndpunkter vid ankomsten till Sverige. Sådana sympatisörer kan inte tala i partiets namn och släpps inte in som fullvärdiga medlemmar i partiet, eftersom de befinner sig för långt från händelsernas centrum.
När vi talar om PKK-are i Sverige är det oftast dessa mer eller mindre aktiva sympatisörer och inte själva partiet som det handlar om.
Den svenska statens politik mot s.k. PKK-are tål att studeras grundligt. Här har en rad undantagsmetoder, som vi annars inte betraktar som demokratiskt rumsrena, kommit till användning. Om våra myndigheters metodik i PKK-frågan tillåts att sprida sig till andra områden så betyder det en påtaglig förändring av hela det politiska klimatet. Därför kan vi också studera den inrikespolitiska PKK-frågan mer eller mindre avskilt från den internationella kurdiska frågan. Oavsett vad som kommer att ske i Mellanöstern ställer våra inhemska PKK-affärer en rad frågor på sin spets, när det gäller vart det svenska samhället är på väg.
Få politiska organisationer har lyckats få ett så dåligt rykte i Sverige som PKK. Även om det bara är ett fåtal idag som tror på det holmérska huvudspåret så är bilden av PKK som en extremt våldsam och farlig organisation grundmurad. Denna bild har fått legitimera uppfattningen att PKK måste mötas med extrema åtgärder.
Klyftan är stor mellan vad vi faktiskt vet om PKK och vad vi i allmänhet tror oss veta.
Det finns en del uppgifter som kan vändas mot PKK-anhängarna, men spridda fakta får en mening först när man binder ihop dem med en tolkning om hur saker och ting hänger ihop.
Om det finns lik i mossen så är det polisens uppgift att söka efter ugglor i garderoberna. För att hitta de rätta ledtrådarna måste polisen vara misstänksam av sig och nitiskt söka genom en och annan tom garderob. Däremot brukar man inte påstå att någon är skum eller kriminell enbart därför att polisen har tittat in i hans garderob.
Fakta kan emellertid kombineras så att man får fram en alarmerande bild. I fallet med PKK-anhängarna har man dragit så långtgående slutsatser att det inte går att pröva om bilden är riktig. Bilden är upphöjd till sanning av regeringen. Slutledningen höjer sig över all diskussion och något utrymme för att ställa olika tolkningar mot varandra har inte givits.
Låt oss innan vi går in i detaljerna se på några olika sätt att teckna bilden av PKK.
Hans Holmér, tidigare Säpochef och tidigare länspolismästare i Stockholm, tecknar sin bild av PKK i boken Olof Palme är skjuten:
|
Än skickligare på att måla PKK-faror i bjärta färger var Holmérs vän Ebbe Carlsson. Med några raska penndrag ritar Expressen upp Ebbes bild av PKK på sin förstasida:
|
Om vi ser saken ur de utpekade kurdernas synvinkel så får vi en annorlunda bild. Vi lämnar därför ordet till Ismet Celepli, när han förklarar inför Svea Hovrätt, varför han trotsat utlänningslagen och lämnat Haninge kommun. Ismet tecknar en helhetsbild som kan läsas som en introduktion till de många turerna i PKK-frågan. Vi ska sedan jämföra Ismets berättelse med vad som står att läsa i olika myndighetsdokument.
|
|
|